Rocky Jennie

Jag ogillar verkligen att jag blir på dåligt humör när bakfyllan har tagit över min kropp. Det är få gånger man känner sig så missnöjd över sin livssituation, som efter en riktigt hård helg.
Samtidigt så är det ganska skönt med en dag (ibland krävs det två...) med självömkan, då man riktigt få gräva ned sig i sin misär. För jag tror faktiskt att man måste få vara riktigt låg, lite nu och då, för att kunna få reda ut vad man ska göra för att göra allt bra igen. Att då försöka vara överpositiv är lite som att lura sig själv, samtidigt som man missar chansen att ta itu med sina problem. Hellre inse och ta itu med det, än att bunkra upp dem. Det kommer ju ändå alltid fler saker att reda upp, så varför hamstra?