Rocky Jennie

Bloggandet har inte varit prio ett, den senaste tiden. Jag har varit alldeles för upptagen med att jobba, sitta på Dahlboms på kvällarna och bränna de nya Head Power One i pisten, de lediga dagarna. Men det känns skönt. Det liksom rullar på, och jag har redan hamnat i säsongarlunken där inte tid, dagar och datum inte existerar.
Och det tog inte länge förrän jag förstod varför jag hamnade här, och inte någon annanstans.

Måste också berätta om gårdagens incidenter, en heldag med klantighet. På jobbet satt jag i telefonen hela dagen, och ringde runt till gäster som hade förväxlat skidor med varandra (jag har fortfarande ett par på rymmen). Sen skulle jag hjälpa Knoppen och skjutsa in skidvagnar med färdigslipade skidor, och råkade välta en alldeles utanför ett fullsatt Liten Krog. Ska tilläggas att det nästan är en fysisk omöjlighet att välta en sådan. Kassan diffade ganska rejält, i slutet av dagen, och vi kunde inte förstå hur det hade gått till. Väl påväg hem, bort från all olycka, gick jag in på ÅreTobak för att köpa snus (som var den enda lyckan här i livet, just då). Där bjöds det på pepparkakor, så jag tog ett gäng innan jag gick, och tänkte att det är jag fan värd. Jag hann inte långt innan jag halkade, med ett fantastiskt högt "whhooooops" (ifall någon hade missat själva vurpan) och fulla munnen med pepparkakor. Väl hemma skulle jag göra mig en omelett, och hade sönder ett ägg i kylen. I duschen lossnade munstycket från slangen, och skapade en brandslangeffekt, vilket resulterade i vatten i hela badrummet. Gick på Dahlboms med Fredrika, Tove och Julia, och klämde mig på spolningsgrjen på toaletten (en sådan som sitter på väggen). Det röda vinet smakade dock gudomligt, efter en dag som denna. Dagen var dock inte slut bara för att klockan passerade tolv. Vid skapandet av nattamackan, skar jag mig på brödkniven.
Man kan inte göra så mycket annat än att bara garva åt det. För det är ju egentligen helt hysteriskt roligt, och jag tror att det var någon som drev med mig. Någon med humor.