Between Us there is Something, I can't explain it to You.

Fler tankar från bruden som skulle sluta grubbla, men man får se det som en början i en process.
Slöbläddrade lite i en Glamour (3/2009), emellan intervjuerna på jobbet, och hittade en sida om hur man lär sig att bli en optimist. Det knyter lite an till det som det senaste inlägget handlade om; en optimistisk person ser sig inte som offer för omständigheterna. Det handlar inte om hur man ska vara, utan hur man kan agera.

1. Kartlägg dina tankar
Undersök när dina negativa tankar uppstår. Med vissa personer? När du är stressad? Observera dem och skriv ner dem under ett par dagar.

2. Lär dig tolka saker annorlunda
Kan du tänka på ett annat sätt när negativa tanker dyker upp? Kan du lära dig att omtolka saker som sker så kommer även dina känslor kring dem att förändras.

3. Gör dig av med alla "men"
Använder du slentrianmässigt ordet "men"? Byt istället ut dem mot "och". Istället för att säga "Jag vill ut och resa, men jag har inte råd" säg istället; "Jag vill ut och resa, och då måste jag först tjäna ihop mer perngar. Det är inte dina "men" som kommer att hjälpa dig att utvecklas i livet.

4. Släpp det du kan släppa
Om du har gjort något som du ångrar, eller om du har känt dig kränkt, se till att ge uttryck för det, ta itu med det och släpp det. Att älta saker är destruktivt och leder inte framåt.

5. Tre goda ting
Skriv ner tre positiva saker som händer varje dag, det ökar ditt välbefinnande.

6. Prioritera vänskap
Det behövs inte många, kvalitet är viktigare än kvantitet. Tre nära vänner är bättre än 165 på Facebook.

7. Odla tacksamhet
Lär dig uppskatta det du har, tacksamma personer är lyckliga personer.

Det där med tre goda ting är någonting som jag tänker börja med redan idag!

Kommentarer
Postat av: Anci

Älskar dig! <3

2009-06-11 @ 00:59:57
Postat av: Annika

Oj, oj om man ändå levde upp till allt det där, men tanken är god.

Kramar på dig gumman!

2009-06-12 @ 13:14:45
Postat av: RockyJennie

Ja, kloka ord och det är ju aldrig försent att börja!

2009-06-12 @ 17:18:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0