The winter is gone, but I'm still here
Det värsta jag vet är när man har missade samtal på mobilen med okänt nummer. Ännu värre är när inte ens 118 100 vet vems det är. Medans andra kan låta bli att svara vid dolda, eller okända nummer, är jag precis tvärt om! Helt underbart att inte veta innan vem som är i den andra luren, att inte veta vad som ska hända och sägas. Jag hade ett missat samtal igår, med okänt nummer, och jag håller på att dö av nyfikenhet.
Jag han inte vara hemma i mer än några dagar innan jag drog till mitt älskade Ö-sund.
Utdrag ur Jessicas blogg:
"igår när jag, jennie och lillebror gick mot matpiraten kom en kille fram till oss och frågade om vägen till systembolaget.
jennie blev handlingsförlamad men jag tog mod till mig och sa vart det låg. sen när vi gick vidare sprack vi! totalt kära båda två i denne lockige främling. han måste ha utstrålat nåt underbart, för vi var knäsvaga.
sen på kvällen skulle vi ut, men jag och min magsjuka stannade hemma. jennie kom hem vid halv två eller nåt och väckte mig. berättade att hon minsann hade stött på våran främling på klubben oscars och att han var helskön. "ehum, han har ingenstans att sova inatt.. är det okej om han sover här på soffan?". "va?! är han här nu?!". "utanför". och jag sa ja. så det kan gå!"
I rest my case...
ja som sagt, nuförtiden hemliga nummer, bara för att det skulle kunna vara underbar som ringer.
och jag säger då det, vår lockige främling (no longer främling). härligt!!
