Sunrise
Min nya vän här i livet, heter inte längre Rapé No.2 Lingon.
Den heter Catch Violet Licorice.
Ja, ni läste rätt.
Sedan onsdagen har jag börjat vägen till ett liv fritt från nikotin.
Jag kan inte säga att jag är glad, för abstinensen gör sig påmind. Kroppen vill verkligen ha 24 grams prillorna, istället för de minimala på 10 gram, som städigt får mig att fundera om jag har stoppat en under läppen, eller inte.
Det är i nuläget oklart hur länge denna nya vänskap kommer att hålla, men de uteblivna nikotinkickarna, får mig att känna att det kanske är lika bra att bara stoppa en violtablett under läppen istället.
Den heter Catch Violet Licorice.
Ja, ni läste rätt.
Sedan onsdagen har jag börjat vägen till ett liv fritt från nikotin.
Jag kan inte säga att jag är glad, för abstinensen gör sig påmind. Kroppen vill verkligen ha 24 grams prillorna, istället för de minimala på 10 gram, som städigt får mig att fundera om jag har stoppat en under läppen, eller inte.
Det är i nuläget oklart hur länge denna nya vänskap kommer att hålla, men de uteblivna nikotinkickarna, får mig att känna att det kanske är lika bra att bara stoppa en violtablett under läppen istället.
Where is My mind?
Ja, jag vet att jag är sämst på att blogga just nu!
Men, vad jag ska skylla det på då?
Kanske att det inte direkt prio No.1 att sitta hemma framför datorn, när man istället kan ligga i en famn och titta på en dålig film.
Det där är en av alla de saker som förundrar mig just nu; man kan se viken skit på tv som helst, för allt blir bra när man kollar tillsammans.
En sådan kliché trodde jag aldrig att jag skulle dra till med.
Fan.
Jag är tydligen helt lost.
And I like it!
Jag har länge trott att den mest ultimata relationen skulle växa fram ur en vänskapsrelation. Att det skulle liksom bara; *BAAM!* och så kom alla de där känslorna från ingenstans, och då skulle det vara så himla praktiskt att man redan känner varandra så pass bra.
Jag har insett att jag kanske måste omvärdera min teori.
Att inte känna någon, utan och innan, innan alla de där andra känslorna kommer, är som att ge sig ut på ett äventyr; kan kännas fruktansvärt läskigt, eftersom man inte riktigt vet vad som kommer att hända, men samtidigt är man så fokuserad på målet att man endast kan se nästa sten man ska kliva på.
Då har man inte längre har någon återvändo.
Likheterna sträcker sig även ännu längre; det sista man vill är att halka.
Man vill helst hålla sig kvar så länge det går.
(Hoppas att du är nöjd, Annika, nu svävade jag till och med ut lite extra... Enjoy!)
Men, vad jag ska skylla det på då?
Kanske att det inte direkt prio No.1 att sitta hemma framför datorn, när man istället kan ligga i en famn och titta på en dålig film.
Det där är en av alla de saker som förundrar mig just nu; man kan se viken skit på tv som helst, för allt blir bra när man kollar tillsammans.
En sådan kliché trodde jag aldrig att jag skulle dra till med.
Fan.
Jag är tydligen helt lost.
And I like it!
Jag har länge trott att den mest ultimata relationen skulle växa fram ur en vänskapsrelation. Att det skulle liksom bara; *BAAM!* och så kom alla de där känslorna från ingenstans, och då skulle det vara så himla praktiskt att man redan känner varandra så pass bra.
Jag har insett att jag kanske måste omvärdera min teori.
Att inte känna någon, utan och innan, innan alla de där andra känslorna kommer, är som att ge sig ut på ett äventyr; kan kännas fruktansvärt läskigt, eftersom man inte riktigt vet vad som kommer att hända, men samtidigt är man så fokuserad på målet att man endast kan se nästa sten man ska kliva på.
Då har man inte längre har någon återvändo.
Likheterna sträcker sig även ännu längre; det sista man vill är att halka.
Man vill helst hålla sig kvar så länge det går.
(Hoppas att du är nöjd, Annika, nu svävade jag till och med ut lite extra... Enjoy!)
My life would suck without You.
...
The dreams I dream and the songs I sing for You, comes from My Heart. Is My message comming through?
Jag visste inte att det kunde kännas så här, saknaden. Eller visste och visste, det fattade jag väl, det är väl mer så att jag inte visste att jag kunde sakna på just det sättet.
Men missförstå mig rätt; det är en saknad jag njuter av. Det är faktiskt rätt gôtt...
Det var inte så mycket mer jag funderade på, just nu. Jag bara jobbar och hänger med Niklas, och tycker att livet är allmänt bra. Riktigt bra.
Fick däremot höra veckans kommentar i fredags; Du vet att killen till höger vill ha dig va?
Det tog ett tag innan jag förstod att han menade Niklas, och jag kunde inte att än att skratta honom rak i ansiktet.
Herregud, det skulle ju nästan klassas som incest...
Men missförstå mig rätt; det är en saknad jag njuter av. Det är faktiskt rätt gôtt...
Det var inte så mycket mer jag funderade på, just nu. Jag bara jobbar och hänger med Niklas, och tycker att livet är allmänt bra. Riktigt bra.
Fick däremot höra veckans kommentar i fredags; Du vet att killen till höger vill ha dig va?
Det tog ett tag innan jag förstod att han menade Niklas, och jag kunde inte att än att skratta honom rak i ansiktet.
Herregud, det skulle ju nästan klassas som incest...
